Denna studie syftar till att undersöka hur några personer ur personalgruppen på en skola som på sin arbetsplats deltagit i en av Svenska institutet för sorgbearbetning arrangerad workshop upplever sitt deltagande. Frågeställningarna som använts för att uppnå syftet var: Hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att den förändrat deras sätt att hantera sin egen sorg, hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att de genom workshopen tillgodogjort sig kunskaper att använda i sitt yrkesutövande och i relationen till kollegor? Resultatet analyserades ur ett behavioristiskt perspektiv med hjälp av Skinners principer för beteenden och Baer, Wolf & Risleys teori, den tillämpade beteendeanalysen samt James och Friedmans handlingsprogram för sorgbearbetning. Urvalsramen bestod av 6 personer som deltagit i en workshop kring ett handlingsprogram för sorgbearbetning. Metoden som användes var kvalitativ då informanternas upplevelser av handlingsprogrammet stod i fokus.

Syftet med uppsatsen är att studera hur anhöriga som befinner sig i sorg och kris efter att ha förlorat en närstående, skriver om det i bloggar. Studien bygger på empiri från fyra olika bloggar och knyter an till Cullbergs (2006) kristeori samt Lundins (1982) teori om sorg och sorgbearbetning. I studien har en kvalitativ innehållsanalys använts för att fånga och tolka hur sorgeprocessen tar sig uttryck i de texter som publiceras i bloggarna.Resultaten visade att bloggen fungerade som ett sätt för individen att själv ta makten över sin sorgbearbetning. Bloggen användes som en arena för att med egen kraft läka sina sår istället för att förlita sig på professionella stödjare. Det fanns även en medvetenhet hos de sörjande om att det kunde vara tungt för nätverket att finnas till hands vilket ytterligare gav tyngd till behovet av att blogga för att ventilera sina känslor.

Det aktuella arbetet fokuserade på omvårdnadsåtgärder för närstående som vid tragiska omständigheter hade förlorat en anhörig. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående som hastigt förlorat en anhörig. Integrerad litteraturöversikt valdes som metod för denna studie, som omfattade 5kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 översiktsstudier samt 1 studie med blandad kvantitativ och kvalitativ metod. Vid analysen identifierades 6 omvårdnadsinterventioner: att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning; att förbereda närstående att ta emot information om anhöriges död; att visa respekt och omtanke om människan; att ge hjälp att ta beslut om att se eller inte se den avlidnes kropp; att identifiera närståendes individuella behov och ge stöd efter behov samt att underlätta sorgbearbetning genom tillfredsställande av andliga behov. Det framkom att en av den vanligaste omvårdnadsinterventionerna var att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning till närstående i det akuta krisläge då de får information om sin anhöriges död..

AbstractIn this work, I have chosen to write about children in grief. Since children in grief is a large area, I have chosen to focus on how preschool handles and works with children who has loosed a parent, siblings or a play-mate by death. The aim of this work is to contribute knowledge about how you in preschool can handle and work with children in grief. To get answers to my questions, I have studied the current literature in the field. I have also interviewed five people with experience and knowledge of work with preschool-children affected by grief.

Enligt Socialstyrelsens rapport ?Cancer i siffror 2009?, dog ca 22000 människor i cancer år 2006. Flera tusen barn och ungdomar i Sverige lever idag med en cancersjuk förälder, ett flertal av dessa barn och ungdomar kommer att förlora sin förälder i kampen mot cancer. När en förälder dör efter en svår sjukdom leder det ofta till en kris i familjen. Att mista en förälder när man är en tonåring är en utav de allvarligaste trauman man kan vara med om som ung.